Rapport våren i Gammalsvenskby 2024

Rapport från Gammalsvenskby våren 20240527


Ryssland fortsätter sina terrorbombningar av Gammalsvenskby med kraftigt artilleri och FPV-drönare. Under våren har byn fortsatt bombats med tunga glidbomber, artillerield och uppsökande drönare. En 57-årig man dödades i byn den 25 mars. Och den 5 april hittades kropparna från ett par i 60-årsåldern i rasmassorna av ett hus nära kyrkan. Ytterligare en kvinna i 80-årsåldern dödades av skador från artillerield i början av maj. Det är nu c:a15 civila som dödats i byn. Det finns inga och har inte funnits några militära mål i eller hot från i byn.
Byn börjar likna en grushög, där bara kyrkorna står kvar. Skadade, men inte totalförstörda. Under maj månad har vi fått många rapporter om kraftig artillerield och många brinnande hus. På grund av den av Ryssland förstörda dammen i Nova Kakchovka har brunnarna sinat, vilket gör att det inte finns vatten att släcka med. .Byborna säger att deras älskade by inte finns mer.

Det är bara omkring 70 bybor kvar i byn. Byborna får bröd och vatten en gång i veckan samt en matkasse med mjöl, pasta och grönsaker en gång i månaden. Många har de senaste månaderna evakuerats till närliggande byar som ligger utom artilleriavstånd. Pensioner betalas ut, men inga andra bidrag. Livet är svårt för de som blivit tvungna att fly sina hem. De bor under knappa förhållanden i lånade eller hyrda hus. Det är svårt att få några som helst inkomster, när de inte kan bruka sina åkrar och det inte finns arbeten.

Vi fortsätter vår nödhjälp som är anpassad utifrån bybornas behov. Vårt team på plats kör regelbundet ner värmebriketter till byn för värme och matlagning. Vi har under de två senaste vintrarna köpt in och levererat 500 ton briketter. Resorna planeras helt utifrån säkerhetsläget. Det är mycket svårt att ta sig ner på grund av Rysslands ständiga beskjutningar med uppsökande drönare, som inriktar sig på humanitär hjälp. Viktor, en av våra chaufförer var nere i byn och levererade briketter, då han fick fly från drönare flera gånger.

Sven Bjerlestam och Benny Jakobsson körde ner två bilar med nödhjälp från Sverige i mitten av mars och lämnade den till vårt team, Nina Knutas, Leisha Debrina, Andri Tokar, Dimitri Herman, Viktor Yarochenko och Andri i Kryvyv Rih. Med i lasten fanns mycket byggplast, rullstolar, cyklar, varma kläder, kängor, barnkläder och vuxenblöjor mm. En av bilarna, en vw transporter lämnades också över som gåva. Det är den femte bilen vi skänker till byn. Hjälpen går till de få som är kvar i byn, och de som flytt till närliggande byar.

Niko Caspers från Smeder utan gränser hade ordnat en elektrisk rullstol och ramp, som skänktes till Alexander Norberg, en man i medelåldern, som är rullstolsbunden sedan ett par år tillbaka. Familjen lever under mycket knappa förhållanden, då de inte har några inkomster och blivit tvungna att fly sitt hem i byn, som är jämnat med marken.
Vid ankomsten blev de välkomnade av borgmästaren/byäldsten Mykola Kurivchak och Elena Tichinova från Berislavs distrikts administration.

På kvällen bjöd föreningen på en gemensam middag för teamen från Sverige och Ukraina i den relativt lugna Kryvyv Rih. Men stämningen blev dämpad, då även Kryvyv utsattes för terrorbombningar denna kväll. Dmitro Herman ficks hastigt lämna middagen då hans lägenhets grannhus utsattes för en raketattack med flera dödade. Hans barn var hemma, men var som tur var välbehållna.
Sven gjorde ytterligare en resa för oss i april med en bil fylld med byggplast, cyklar och andra förnödenheter. Han lämnade också över pengar till teamet i byn, som de kan använda till nödhjälp som medicin till behövande, reparationer av transportbilarna, tvättmaskiner och bidrag till de mest utsatta.



I början av april hade vi återigen ett samarbete med Jocce Jensen som tillsammans med SwedNorthAid+ och Midt-Norge for Ukraina har samlat in sjukvårdsutrustning i Sverige och Norge, värt 200 000 kr. Sjukvårdsmaterialet går direkt till sjukvården i Berislavs distrikt, där Gammalsvenskby ingår. Vi står för Jocces resekostnaderna från Norge till Berislav.

Insamlingen rullar på med många fina initiativ. Föreningen är ute och föreläser i snitt ett par gånger i veckan. Det finns många fina exempel som t.ex. Östergarn-Gammelgarns Hembygdsförening som ordnade en Ukrainakväll med mat, föredrag och tårta. Det kom omkring 90 personer som samlade in drygt 41 000 kr. Eller Fardhem Linde hbf som ordnade en skrotinsamling och fick ihop 30 000 kr. Sofia o Lars föreläste vid Odd Fellowlogen som samlade in 40 000 kr. Lions sålde påskris till förmån till byn och samlade in omkring 40 000 kr. I maj ordnade LRF Fardhem, Lojsta Linde hastighetsplöjning som smalade in 100 000 kr till Gammalsvenskby. Och detta är bara några exempel. Initiativen är många! Och alla små bidrag bildar tillsammans bildar en hel Dnipro.

Föreningen Svenskbyborna stöttar organisationen UkrainiansinSweden för att kämpa för bättre villkor för de ukrainska flyktingar som är i Sverige. Vi har ett 60-tal från Gammalsvenskby i Sverige, där många är beroende av att föreningen och privatpersoner hjälper dem.

I våras var Sofia Hoas och Lars Thomsson i riksdagen och berättade om nuläget i byn och om vad vi ser för behov nu och framåt för Gammalsvenskby, för det svensk-ukrainska parlamentariska nätverket. Den ukrainska ambassadören Andrii Plakhotniuk närvarade. Ett mycket uppskattat besök anordnat av Hanna Westerén, ordförande i nätverket.

I februari öppnade utställningen ”Korsvägar: Sverige – Ukraina genom 1000 år” på Armémuseum. Sofia Hoas, Peter Knutas och Jörgen Hedman var med när utställningen invigdes av HM Konungen. Föreningen har lånat ut flera föremål till utställningen, en fiol som smugglades med från byn under kjolarna på Katarina Hoas 1929, ett krucifix skänkt av Furst Potemkin till byn 1787 samt en porslinstavla med Drottning Silvia, som hittades nertrampad vid floden efter ryska truppers plundringar av byn under ockupationen 2022. I maj hade Sofia Hoas och violinisten Peter Eriksson en visning av den del av utställningen som handlar om Svenskbyborna.


Byn har varit förstörd förr.
Tillsammans med byborna börjar vi nu planera för hur vi ska återuppbygga byn så det blir en attraktiv by att leva och bo i samt besöka igen.

Sofia Hoas och Annette Glover från Region Gotland var i Sarajevo och träffade Beryslavs administration Olena Tichonova, Yana Yakovlev och Larisa Damaskina för att prata om nuläget och planera återuppbyggnads- och demokratiprojekt för framtiden genom ICLD.

Ivan Kvitka, ukrainskortodox präst har bett om hjälp för att kunna återuppbygga kyrkan som sedan 1991 är samekumenisk med den svenska kyrkan. Så en arbetsgrupp har bildats för att jobba med detta. Vilja att hjälpa är stort. Alla är fullt medvetna att det inte går att börja bygga nu och att vi vet att kyrkan ännu kan bli totalförstörd, men vi måste börja bygga framtidstro. Och stå i startgroparna när det är möjligt!


Tillsammans är vi starka!

Kaminer till byn

19 maj
Rapport från Gammalsvenskby.

Ryssland fortsätter sin terror. Idag bombades byn flera gånger och flera hus och en buss brann. Det finns inga militära medel i byn.

Ca 70 personer är kvar i byn. En gång i veckan får de bröd och vatten. Och månatligen en kasse med potatis, morötter, lök, vitlök, rödbetor och kål.

Vi fortsätter vårt hjälparbete tillsammans med våra heroiska team på plats. Vi fokuserar på medicin, sjukvårdsmaterial och träbriketter. I samarbete med andra har nu fler kaminer levererats till de som bor i grannbyar, utom artilleriavstånd.

TACK alla på olika sätt stöttar svenskbyborna i dessa svåra tider. Era bidrag gör stor skillnad.

Fortsätt hjälp oss att hjälpa. Föreningen Svenskbybornas plusgiro 187879-2 eller Swish 123 437 61 41.

Tillsammans är vi starka.
Slava Ukraini! 🇺🇦🇸🇪

200 kvar i byn

13 januari
Rapport från Gammalsvenskby.

Byn har inte drabbats av ryska bombningar de senaste dagarna. Men Ryssland har fortsatt bomba grannbyar.

Det är omkring 200 människor kvar i byn, som tar skydd i sina jordkällare. Det finns ingen el i byn sedan ett år.

Vi har senaste året gjort drygt 20 nödhjälpsinsatser, alltid utifrån bybornas behov. Vi fokuserar nu fortsatt på att leverera värmebriketter och stöttar sjukvårdsinrättningarna i området med utrustning och mediciner.

Filmen visar förödelsen i bydelen Muhlhausendorf.

TACK alla på olika sätt stöttar Gammalsvenskby i dessa svåra tider. Vi måste vara uthålliga.

Tillsammans är vi starka.
Slava Ukraini! 🇺🇦🇸🇪

Hjälp oss hjälpa. Föreningen Svenskbybornas plusgiro 187879-2 eller Swish 123 437 61 41.

ett år sedan befrielsen från Rysslands ockupation

💙💛 Idag är det ett år sedan Gammalsvenskby blev befriad från den 8 månader långa ryska ockupationen.

De ukrainska försvarsstyrkor kom till byn och de välkomnades med glädjetårar, kramar och blommor. 

Ett år av frihet. 

Ett år av ryska terrorbombningar.

Ryssland visar tydligt hur en diktatur fungerar. Lyd eller dö. Folkets vilja eller liv har inget värde.

Beundrar den starka kämpaglöd byborna har. Håll ut. Tillsammans ska vi bygga upp byn igen. Och leva i frihet och demokrati.

Slava Ukraini!

Mer lögner från Ryssland

28 juli

Rapport från Gammalsvenskby. 

Ryssland fortsätter sina tunga flygbombningar av civila hus och infrastruktur i byn. 

I förra veckans attack påstod Ryssland att de slagit ut ett ammunitionsförråd samt 60 ukrainska soldater i Gammalsvenskby. Vilket är ren lögn. 

Det var ett lager med bybornas jordbruksmaskiner som förstördes och en kvinna på 73 år som dödades. Hon var inte militär. 

Stort tack till er alla för att ni stöttar och hjälper Gammalsvenskby. 

Tillsammans är vi starka!

Slava Ukraini!

Hjälp oss fortsätta stötta byborna, sätt in pengar på föreningen Svenskbybornas plusgiro 187879-2 eller Swish 123 437 61 41.

Fler flygbombningar

16 juli

Rapport från Gammalsvenskby. 

Ryssland har de senaste kvällarna, återigen, flygbombat byn. Vi har fått uppgifter att en kvinna i 70-årsåldern har dödats. 

De bybor som är kvar kämpar på. De jobbar att förlänga rören i brunnarna för att kunna pumpa upp vatten.

Tack för alla bidrag som kommer in, de gör stor nytta för byborna. Byborna är mycket tacksamma för hjälpen!

Tillsammans är vi starka!

Slava Ukraini!

Poliklinik bombad

19 april

Rapport från Gammalsvenskby.

Igår bombade Ryska armén bland annat Gammalsvenskbys poliklinik, med tunga flygbombning s k glidbomber som har stor sprängkraft. En sjukvårdare skadades och flera hus förstördes.

Det regnar kraftigt i byn.

Sven Bjerlestam lastade av reparationsmaterial som byggplast, presenningar och elverk i en grannby, för vidare transport till byn.

Tillsammans är vi starka!

Slava Ukraini!

April 19
Report from Gammalsvenskby.
Today, the Russian army bombed, among other things, Gammalsvenskby’s health center, with heavy aerial bomb which have high explosive power. A paramedic was injured and several houses were destroyed.
It is raining heavily in the village.
Sven Bjerlestam unloaded repair materials such as construction plastic, tarpaulins and electrical equipment in a neighboring village, for onward transport to the village.
Together we are strong!


Bröd till byn

2 april
Rapport från Gammalsvenskby.
Ryska armén fortsätter sina terrorbombningar från andra sida floden. Det är c:a 400 invånare kvar i byn. Igår körde nödhjälpsgruppen i byn ut bröd och konserver till byborna.


Jan Ullberg är på väg ner till området kring byn med familjen Utas, som nu återvänder till sina män.


Igår ordnade föreningen en svenskbyträff i Mullsjö, med föreläsningar och middag. Sven Bjerlestam berättade om sina senaste nödhjälpsresor till byn. Det kom omkring 100 personer. Mycket trevligt!


Lions Tidaholm överraskade med att överlämna en check på 10000 kr till vår nödhjälp. Och Lions Främmestad skänkte ett större elverk.


Tillsammans är vi starka!


Report from Gammalsvenskby. April 2.


The Russian army continues its terrorist bombings from across the river. There are about 400 residents left in the village. Yesterday, the emergency aid group in the village delivered bread and canned goods to the villagers.

Jan Ullberg is on his way down to the area around the village with the Utas family, who are now returning to their husbands.

Yesterday, the association arranged a Swedish village meeting in Mullsjö, with lectures and dinner. Sven Bjerlestam told about his recent emergency aid trips to the village. About 100 people came. Very nice!

Lions Tidaholm surprised by handing over a check for SEK 10,000 to our emergency aid. And Lions’ Främmestad donated a larger power plant.

Together we are strong!

25 februari
Rapport från Gammalsvenskby.


Det är plusgrader i byn och blåsigt. Läget är mycket svårt. Byn beskjuts väldigt hårt av ryska armén från andra sidan floden. De skjuter hårdast på natten. Igår eftermiddag sköt de med stridsvagn. En av våra hjälparbetare berättar att en av granaterna slet av skiffern på hennes hus och blåste ut fönster i flera andra hus.


Byborna är er oändligt tacksamma för den generösa hjälp ni alla ger. För närvarade är beskjutningen så hård att det inte går att dela ut någon humanitär hjälp. Särskilt viktigt är den bra byggplasten från Sverige som kan laga de skador som uppstår.
Byn är utan el sedan mitten på oktober och därmed är det också svårt med vatten och internet.


Tillsammans är vi starka!
Slava Ukraini!


It is plus degrees in the village and windy. The situation is very difficult. The village is being shelled very hard by the Russian army from across the river. They shoot hardest at night. Yesterday afternoon they shot with a tank. One of our aid workers tells us that one of the shells tore the slate off her house and blew out windows in several other houses.

The villagers are infinitely grateful to you for the generous help you all give. For those present, the shelling is so heavy that it is not possible to distribute any humanitarian aid. Particularly important is the good construction plastic from Sweden that can repair the damage that occurs.
The village has been without electricity since mid-October, and thus water and internet are also difficult.

Together we are strong!

Ett år efter Rysslands invasion

24 februari 2023
Ett år efter Rysslands invasion

Idag är det ett år sedan våra vänner i Gammalsvenskby vaknade av ljudet av bombningar. Ryssland hade inlett en fullskalig invasion av Ukraina. Några timmar senare hade ryska stridsvagnar intagit Nova Kakchovkas kraftdamm. Den är belägen över floden Dnipro, 8 mil norr om Krym och 25 km nedströms från byn.

Svenskbyföreningen började samma dag sin direktrapportering från byborna och startade en krigsinsamling. Det var viktigt för byborna att omvärlden visste vad som hände och att det blev korrekt information, direkt från Gammalsvenskby.

Byborna sover med kläderna på, beredda att fly ner i sina djupa potatiskällare. Men de sätter potatis. Inte helt enkelt, då det inte finns bränsle till de små kinatraktorerna. Så många sätter potatis för hand. Det finns el och därmed internet och vatten.

En månad senare blev byn ryskockuperad. Byn blev tidvis isolerad och det blev brist på mediciner. 100 år efter att Röda korsets hjälpsändning kom ner i april, till de svältande byborna 1922, kunde vår första nödhjälp med mediciner levereras till vårdcentralen i byn. Medicinerna införskaffades i Sverige, då det var en bristvara i Ukraina, och det blev en lång väg med många omlastningar. Den sista biten körde den lokala, modiga chauffören Viktor. Han hittade sätt att ta sig igenom de mer än 40 vägspärrar som krävdes för att nå byn.

På valborgsmässoafton tillfångatogs byäldsten Mykola Kurivchak. Han var borta i 3 veckor. Det slår mig hur rapporteringarna nu börjar kännas som när jag läser i historieböckerna från andra världskriget. Folk hämtas i svarta bilar, ingen vet om de kommer tillbaka. Men ha kom tillbaka levande. Han hade blivit torterad med elchocker och hade gått ner 17 kilo. De ville att han skulle berätta var nazisterna i byn bodde och ange de som varit inkallade i armén. Det är mot alla lagar att tillfångata civila.

Under våren flydde en del familjer, framför allt barn och deras mödrar. Men det blev allt svårare ju längre tiden gick Vägarna var farliga och de ryska soldaterna nyckfulla. De som lyckades lämna åkte främst till släktningar eller vänner i västra Ukraina, men också till Polen eller Sverige.

I maj skruvade den ryska ockupationsmakten ner det ukrainska mobilnätet och det gick bara att se rysk TV. Detta innebar att det blev mycket svårt för nära och kära att hålla kontakten. En mycket svår situation, när man inte ens kan få prata och berätta att allt är ok.

Föreningen hjälpte till med inköp av rör till centralvattnet i byn och kunde fortsätta finansiera mediciner till byns vårdcentral i samråd med läkarna. Medicinerna köptes nu in i storstaden Kryvyv Rih i det fria Ukraina.

I augusti inledde den ukrainska armén en offensiv för att befria området norr om floden Dnipro där Gammalsvenskby ligger. Byn blev mer isolerad, då det nu förekom hårdare strider vid fronten norr om byn. Nina från byn, som varit central i hjälparbetet sedan invasionens start åkte på mycket farliga vägar till städerna inom ockuperat område för att köpa medicin och förnödenheter till sina medmänniskor.

Vårdcentralen i Gammalsvenskby


I slutet av september utropade Ryssland en illegal folkomröstning. Ryska soldater gick beväpnade med automatvapen från hus till hus. Invånarna i byn vägrade att rösta. De låste sina hus och grindar och släppte ut hundarna som fick föra deras talan. Några dagar senare annekterade Ryssland Cherson oblast, där byn ligger och förklarade att 96% av byborna ville tillhöra Ryssland. Ockupationsmakten gjorde också klart att nu var det ryskskola och rubel som skulle gälla.

De ska skjuta Ninas hund. Hon blir då arg och går fram emot de unga beväpnade soldaterna och skriker åt dem att detta är hennes mark, detta är Ukraina! Om de skjuter hennes hund ska hon strypa dem med sina egna händer. De sänker sina vapen och lommar iväg till sin bil.

Den 3:e oktober rullade det in en kolonn med ryska stridsfordon. De sätter upp ett högkvarter i skolan och installerar luftvärn. De ryska soldaterna slår sig ner i hus runt om i hela byn. De super och kör omkring i sina fordon på fyllan.

Oron i byn är mycket stor. Byborna är ute och försöker plocka potatis på sina små åkrar. Missiler som seglar över byn i den bleka skyn har blivit vardag. Men stridsflygplanen som slickar marken är mycket skrämmande och orsakar stor stress. Det är mycket explosioner och eldgivning i närheten. Det ramlar ner granatsplitter i trädgårdarna.

Arkivbild från 2021

I slutet av oktober förvinner elen i byn och därmed vattnet och internet. Mobilnätet fungerar mycket dåligt. Ockupanterna säger att det inte kommer att gå att laga. De börjar systematiskt förstöra elnätet. De börjar stjäla bilar, plundra hushållen på elektronik och mat. De hugger ner fruktträd för att elda med.

Jag messar med en av byborna. De ryska soldaterna har frågat efter honom. Han vet inte varför. Jag är orolig och ber familjen ta skydd. Det hjälper inte skriver han. Sen hör jag inget mer. Jag har svårt att sova. Efter några timmar skriver han tillbaka. De har frågat om han har ett elverk. Vilket han har. Han erbjuder dem vatten och de är nöjda med det. De stjäl inte elverket. Och jag är glad att han lever.

Så i början av november lämnar ockupationsmakten. De säger att de minerat utkanterna av byn, de har rivit alla kraftledningsstolpar och minerat mellan dem. De lämnar och säger att de kommer att skjuta sönder byn från andra sida floden. Och som en sista avskedspresent förstör de vägen in till byn.

Byborna är överlyckliga och lättade när de ukrainska soldaterna åter hissar den ukrainska flaggan vid byns kommunhus. Och vi kan äntligen planera för större hjälpinsatser. I samarbete med andra hjälporganisationer får vi fram hjälp inom några dagar. Och vi sätter in högväxeln för att få in förnödenheter innan vinterkylan slår till ordentligt. Under ockupationen har inte byborna kunnat få in kol eller briketter. Det finns fortfarande ingen el och prognosen för att kunna reparera den inom rimlig framtid är mycket dålig.

Men vägarna efter striderna är mycket farliga. De är minerade och ofta behöver de ta stora omvägar på åkervägar för att broar är bortsprängda. En familj som väljer att fly kör på en mina. Det blir ingenting kvar av bilen. Mannen behövde intensivvård, kvinnan bröt benet och ett av barnen fick splitterskador i ansiktet. Men alla överlevde. De bor nu hos en syster i Kyiv.

Vi beslutar att försöka få ner så mycket träbriketter som möjligt och att försöka få igång centralvattnet. Mat finns. Vi anpassar oss efter deras behov. Fokuserar på värme, vatten och kommunikation. Ett större antal elverk gör att det går att få upp vatten på fler ställen och har internet ibland. Viktor kör skytteltrafik med förnödenheter som går att köpa in i Ukraina mellan byn och Kryvyv Rih.

Men nu börjar beskjutningarna från andra sida floden. I början sporadiskt, men det tilltar. I början tänker vi att det är misstag när man skjuter på militära mål på andra sidan byn. Men snart står det klart att det är terrorbombningar mot civilbefolkningen.

Byn behöver byggplast för att laga sönderskjutna fönster, kaminer, pannlampor, batterier och stearinljus. De behövs transportbilar. Allt detta är svårt att få tag på i Ukraina och köps därför in i Sverige. Föreningen börjar nu ordna regelbundna nödhjälpsresor från Sverige. Sven, som varit föreningens högra hand på plats i många år och kan Ukraina och pratar ryska, ställer upp som chaufför. Han kör tillsammans med andra flera resor till byn. Äntligen kan han få träffa och prata med vännerna igen. Och han kan nu bidra till att hjälpa mer handfast, än under den ryska ockupationen.

Sven möter nödhjälpsgruppen. Andrei, Valentina, Sven, Anna och Nina.


Nu flyr många fler bybor. I stort sett alla barn lämnar. De som är sängliggande eller inte har någon att resa till blir kvar. Och de som stannar för at ta hand om dem som måste vara kvar. I januari är det 700 personer kvar av 2300.

Det är svårt att räcka till och nå fram till alla. Byborna är stressade och rädda. Ingen vet när nästa granat slår ner och vart. Vädret är som tur är milt. Ofta i januari kan det vara många minusgrader och kalla vindar från tundran.

Sveriges kungahus skänker pengar så att vi kan iordningställa en värmestuga, fri från granatbeskjutning, där byborna ska kunna få värme, vatten och vila. Men arbetet tar tid och avstannar när terrorbombningar blir allt intensivare.

Mirakulöst nog har bara en man dödats av beskjutningen. Många hus skadas och boskap dödas. I gryningen slår en granat rakt in i ett ungt pars sovrum. De dödas ögonblickligen.

Flera unga män från byn är inkallade och tjänstgör som soldater vid fronten. En ung familjefar förlorade underbenen vid de hårda striderna i Bakhmut i februari 2023 och behöver nu rehabilitering och vård. Men han lever och kan komma hem till sin familj.

Fyra män från byn har dödats vid fronten. Unga män som just börjat sitt liv, gift sig, fått barn. Istället kämpade de och dog för Ukrainas frihet och demokrati. Våra tankar går till deras familjer.

Föreningen Svenskbyborna kommer att fortsätta kämpa för att Gammalsvenskby ska ta sig igenom denna svåra tid.

Det är en enorm kraft att känna den hjälpsamhet och generositet som finns bland alla medmänniskor. Människor delar med sig av sina kunskaper, resurser och pengar. Vi har fått många stora som små bidrag under året. Och det är fantastiskt att se att även de små gåvorna tillsammans bildar en hel flod – en Dnipro.

Tillsammans är vi starka och gör skillnad! 

Slava Ukraini!